Föreläsningen den 13.2.2017

Detta var den sista föreläsningen för min del, eftersom jag har en annan kurs som börjar i mitten av Mars. Den sista föreläsningen var enligt min mening kanske den som jag gillade mest, efter som den kändes fräschast och mer aktuell än de tidigare.

I början av föreläsningen visades lite målningar och skisser över landskap i Schweiz av diverse konstnärer och de föreställde inte bara berg utan lite “andra” typer av landskap som man även finner i Schweiz. Det jag började fundera arbetet som man satt på att framställa dessa verk jämfört med hur lätt det är idag. Idag kan man med sin mobil enkelt ta en bild över en liknande plats, lägga på x-antal filter, kanske redigera den en aning och vips så har men nästan en liknande verk, som det säkert tog flera timmar eller till och med dagar att göra förr i tiden.

Ett underliggande sidotema var järnvägen som tog upp en del av föreläsningen och vilken roll den haft för Schweiz. Det kom fram att den byggdes tack vare engelsmännen i mitten av 1800-talet. Man kan verkligen fascinera sig över hur man redan då lyckades genomför komplicerade ingenjörs konstruktioner och vilka utmaningar det inte minst sagt utmanande landskapet ställde på ingenjörerna. Men man kan även fråga sig hur man kom på tanken att dra ett järnvägsnät genom detta område där det på vissa ställen råder enorma svåra förhållanden i fråga om höjdskillnader och topografiska variationer. Men man kan vara glad för att det gjordes då eftersom man i dagens läge väljer och har möjligheten att göra det på lite andra sätt än vad man då gjorde. Exempelvis förr så drog man på vissa ställen själva järnvägen över och genom bergen, medan man idag kan och hellre säkert föredrar att dra den genom bergen.

 Under föreläsningens gång visades det et flertal bilder från en så kallad “turist järnväg”, som mest enbart byggdes för att kunna beakta själva landskapet. Detta tycker jag själv var ett underhållande sätt att förhålla sig till landskapet som en sorts turistattraktion och samt göra det till en sorts attraktion. Landskapet är ju väldigt utmanande och det skulle med stor sannolikhet vara både tuffare och betydligt svårare att försöka se landskapet i den mån och utsträckning som man kan göra tack vare järnvägen. Men åter igen kan man ställa sig lite kritisk till att bara bekvämt sitta i en kupé och se ut över landskapet, medans det skulle vara en helt annan upplevelse att vandra om kring i det. Dessutom sätter ju järnvägen sina spår i landskapet och påverkar helhetsintrycket ganska mycket på sina håll, med diverse broar och tunnlar. Men idén med att jämföra det lite med en sorts annorlunda berg och dalbana, där landskapet är i fokus var en intressant tanke. Själv skulle jag ändå kanske föredra att vandra eller åka skidor i dessa fantastiska landskap, fast det skulle nog och andra sidan vara häftigt att någon dag testa på den där turistjärnvägen, kanske när man är äldre och inte orkar gå så mycket.

Föreläsningens andra del handlade till viss del om hur Schweiz lyckats marknadsföra sig själv som land och det var intressant att höra hur orsaken till varifrån själva “lyxiga” kontexten vuxit fram. Under föreläsningen kom det fram att det kan ha gjort med att den rika övre klassen för länge länge sedan lämnade barn där när de reste runt i Europa. Överlag var det spännande att verkligen fundera över hur väl landet lyckats med att sprida en sorts bild av sig själv som detta exklusiva, eftertraktade, rika, välmående och vackra land. Jag älskar Finland som land, men man skulle kanske kunna ta lite exempel från andra länder exempelvis Schweiz när det gäller marknadsföra sig, nog för att man på senare tid börjat göra det, men det skulle absolut kunna spridas och bli ett minst lika starkt varumärke som Schweiz om man bara skulle investera på det och göra det på rätt sätt. Finland har också fantastiska landskap och underbara natur, så varför inte? Pluss en levnadsstandard som är så hög att det verkligen skulle vara någonting som skulle gå att lansera på samma sätt som Schweiz gjort. Kanske skulle det kunna vara “Finland det nya Schweiz” eller “Finland nordens Schweiz”.

Här i slutet av detta inlägg tänkte jag bara lägga fram lite tankar gällande kursen:

Först tycker jag att den här delen av kursens studiepoängs motsvarighet är lite lustig, eftersom föreläsningar, blogg, samt seminariet endast resulterar i 2 studiepoäng. Subjektivt tycker jag att det åtminstone skulle kunna ge 3 studiepoäng i förhållande till arbetets mängd.

För det andra tycker jag det är lite bekymmersamt med hur studiekurserna är upplagda på landskapsarkitekturs sidan. Eftersom det i princip inte alls den här våren ordnad någon studio som har med planering och design att göra, vilket gör att det blir svårt att få det att gå ihop med sitt diplomarbete om det är det som man är intresserad av, som fallet är i mitt fall.

 

Föreläsnings funderingar 6.2 + hemuppgift 2

Det som stod i fokus för föreläsningen den 6.2.2017 var berg. En fråga som lite snabbt togs upp var hur människan först och främst sökt sig till området kring Schweiz och hur allt fler och fler sökt sig dit. När man tänker på hur krångligt det är att ta sig dit och speciellt hur det var innan. Men bergen är någonting som nog fascinerar och förundrar många, som ett av landskapet naturliga egna konstverk. Under föreläsningen visades det upp olika berg i Europa och själv visste jag exempelvis inte att det fanns så många olika typer av berg enbart i Grekland. Fast bergen i sig låg som grund för den här föreläsningen så var det ändå mer dess kontext som det handlade om , hur människor har genom tiderna sätt på bergen och vilken koppling de på olika genom det kulturhistoriska sammanhangen.

Bergen har i många fall kopplats samman till något religiöst bland annat så finns det många kloster som är uppförda kring vackra bergslandskap. Det fick en verkligen att fundera på hur dessa kloster uppfördes, hur det gick till och vilket arbetsamt, kostsamt och krävande projekt det måste varit på den tiden.

Det som var mycket intressant för mig var hur människan förhållandet till bergen sett annorlunda ut genom tiderna. Själv har jag alltid beundrat berg och det fascinerats av deras ändlösa former, skala, storlek och naturliga perfektion. Jag tror även att många till stor del känner samma sak för berg som jag själv gör och att man kan dra likhetstecken från berg till att det i största fallen är någonting som upplevs som ett positivt inslag i landskapet snarare än negativt. Men förr i tiden såg man på berg som raka motsatsen, som någonting ont, dåligt och förhäxat, man trodde till och med att det bodde drakar där. Detta presenterades under föreläsningen men även i den hemuppgiften . Hemuppgiften gick ut på att läsa ett stycket “The  Old School” ur verket “The Playground of Europe” från slutet av av 1800 talet. Jag läste faktiskt hela stycket som var ungefär 30 sidor långt, det tog sin lilla tid eftersom texten var lite krånglig och ett u tre när man börjat komma in i texten så började det diskuteras om drakar och dylika ting vilket var lite lustigt. Jag trodde först att jag läste fel eller att det handlade om någotning annat än så kallade “riktiga drakar”, men genom föreläsningen kom det som sagt fram att man verkligen trodde på drakar och dylika ting och att de härstammade och bodde i bergen. Det var lite synd att vi inte gick igenom uppgiften och diskuterade den vidare dock eftersom jag faktiskt läste hela stycket.

14

På föreläsningen togs det även upp hur berg gestaltats i religiösa verk, så som bland annat bibeln, men även i andra liknelser som man trodde att skärselden var ett sorts berg så som exempelvis Dante återger det i Dante Alighieri återger det i den gudomliga komedin från 1300-talet. Det hade jag aldrig tänkt på nog för att liknelsen var bekant så har jag aldrig funderat närmare på att det är ett berg eller varför det är ett berg. Det fick mig att fundera på andra liknelser och min favorit är den om Sisyfosjag älskar verkligen de filosofiska funderingarna kring den myten men även hela scenarior är någonting som fascinerar mig och som är både vackert och sorgligt. Även där spelar berget en avgörande och viktig betydelse.

Föreläsningen den 30.1

Den andra föreläsningen inleddes med allmän information om själva landet och basfakta. Det var mycket ny information och saker som man trodde var annorlunda än var det var. Exempelvis trodde jag att det bodde fler människor i Schweiz än vad det verkligen gör, det förvånade mig att det bara var kring 8 miljoner, eftersom exempelvis är 10 miljoner i Sverige, så det kändes konstigt att det var mer i Sverige än i Schweiz eftersom jag alltid trott att det är tvärt om. En annan som som överraskade var hur litet landet är, det var också någonting som man hade en liten annorlunda föreställning om hur man trodde att saker och ting var jämfört med hur det är på riktigt. Att det bara var ungefär en tiondel av Finlands yta var överraskande, men samt att befolkningstäthets graden var så hög som den var, vilket logiskt nog inte var så konstigt eftersom det är så litet jämfört med exempelvis den yta som bäst lämpar sig för att bo på. Att befolkningstätheten var jämför bar med tätheten i Nederländerna var ytterligare en ny insikt.

Annan information som var ny var att Schweiz har funktionen som Europas vattentorn eftersom det ligger så högt upp och dessutom fungerar som en mycket viktig vattendelare för stora områden och viktiga floder och hav.

Under föreläsningen visades det exemplar av gamla krigskartor. Det var fascinerande att se vilken fantastisk teknik de en gång i tiden använt. Frågan hur det bar sig åt väckte genast i mitt huvud och hur det kunde göra dem så exakta, det kändes nästan som de var mer exakta en de kartor som man idag har tillgång till. Om jag skulle vara mer intresserad av kart framställning skulle detta definitivt vara ett ämne som skulle vara någonting att sätta tänderna i, men eftersom fallet inte riktigt är så, så får det blir någon annans.

Det mest intressanta som jag fick ut av föreläsningen hur som helst var genomgången av de olika landskapstyperna. Jag hade ingen aning om att de kunde vara så varierande och se så olika ut, samt skilja sig på så relativt stora sätt från varandra. När man tänker på Schweiz hade man tidigare en ganska så “ensidig” bild av hur det ser ut där, men efter den här inblicken så ändrades det ganska mycket. Det fanns fyra olika typer och det hela såg nästan ut som ett Sagan om ringen landskap där vissa delar bara bestod av spetsiga höga och fantastik berg, medans en annan del såg mer ut som ett litet Hobbit landskap med kullar och som kanske mer liknade en engelsk landsbygd.

 

 

Den första Schweiziska lektionen

Den första lektionen var mer som en introduktion till hela kursen. Från början hade jag ju tänkt genomföra hela kursen men på grund av att andra kurser kommer i kläm så måste jag fundera lite kring hur jag ska lägga upp arbete för den här kursen, men det framgår i  arbetsprogrammet.

Pia Frickers ministudio är dock en del av kursen som jag verkligen verkligen vill gå och skall försöka genomföra, det ska bli kul att se hur den delen av kursen verkar nu uppkommande tisdag.

En stor del föreläsningen tog upp historiska fakta om Schweiz. Igen så slog min lite skeptiska del på och började fundera kring hur det här nu stödjer och förbered mig exempelvis för arbetslivet. En annan tanke som började snurra i huvudet, som kanske inte hade så mycket att göra med ämnet, men som ändå är relevant är att jag är lite besviken över att kursen är på finska. Jag har absolut ingenting emot att den är på finska och är mycket van med att allt görs på finska, men om man jämför med exempelvis de som studerar arkitektur på magisternivå så är en stor del av kurserna på engelska. Medans det på landskapssidan ser annorlunda ut. Jag har hela tiden levt iden tro att alla magisterkurser är på engelska, för det är vad jag hört och hur det ser ut på andra ställen, eller? Och trott att bara jag fixar min kandidatexamen och alla de kurserna så kommer det att bli lite lättare språkmässigt när jag kommer till nästa steg, men icke sa nicke. Det är som sagt absolut inte ett problem, men kanske lite av en besvikelse en då. Hur som helst är jag mycket glad över att jag nu kunnat ändra om mina kurser lite så att den största delen av mina kurser som jag kommer ha under våren kommer att vara på engelska.

Men tillbaka till själva föreläsningen, det var verkligen av en knasig tanke när det berättades hur man genom tiderna bestigit alperna och dessa delar av bergskedjorna i Schweiz. Om man jämför med hur man gjorde för exempel ett par hundra år sedan då ända sättet i vissa fall bara var över, medans man idag på ett helt annat sätt bara kan ta sig rätt igenom med tunnlar och dylika slingrande vägnät. En annan fråga som kom upp var även om dagens människa ens skulle överleva under de förhållandena som man hade då när man skulle bestiga dessa enorma bergskedjor till fots eller med exempelvis en häst. Idag är man ju så bekväm av sig och det är ju ganska lite fysisk styrka som går åt till att exempel köra sig igenom dessa områden än att gå eller att rida.

En annan del av föreläsningen som blev kvar i minnet var filmklippet från Bondfilmen Golen Eye, då gick det kanske först upp för mig vilka fantastiska miljöer och landskap det verkligen finns i Schweiz. Trots att jag aldrig varit där, men nog i Alperna, och sett på bild hur det ser ut där, så ger filmklipp ett starkare intryck än bilder. Idag vet man inte hur mycket som är äkta i en bild eller inte, det samma gäller inte riktigt en video, fast det nog börjar gå åt det hållet också.

Den största delen av föreläsningen gick åt till att lyssna på de olika bokrecensionerna.  Den tanken som fastnade mest kring de olika böckerna förutom min egen var den om Rousseau och hans speciella syn på samhället. Jag har alltid tyckt om filosofi lite i smyg och det skulle verkligen varit intressant att höra vad Rousseau tyckt om dagen samhälle, som nog på vissa sätt påminner om hans men ändå inte och som kanske på ett mer extremt sätt förändrats  åt det hålls om han var mest kritisk och skeptiskt mot. Ändå verkar det som att det idag går lite mer åt hans håll vad det gäller vissa frågor.

Boken jag helst skulle ha läst var den av H.G Wells men istället blev det verket Wilhelm Tell av Schiller som jag bläddrade igenom. Dock var det långt ifrån en av de bästa böckerna  jag läst eftersom den var så svårskriven och gammalmodigt gjort, ca 200 år vilket nog förklarar den saken. Samt att den var skriven som en pjäs, vilket också var ganska konstigt. Den tredje saken som jag inte tycke om var att författaren själv aldrig besökt Schweiz vilket gjorde att det hela bara kändes ännu mer påhittat och över romantiserat. Men överlag var det en ganska uppfriskande uppgift och dne fick en att tänka på hur landskapet överlag gestaltas i böcker.

 

MAR-E1009 Schweiz!

En ny kurs har satts i rullning i och med det ett nytt kapitel för denna blogg. Den här gången ligger landet Schweiz i fokus. Inledningsvis till den här kursen skulle  vi besvara frågan hur vi genom studierna eller arbetsmässigt kommit i speciell kontakt med de finländska förhållandena och avvikande kulturella faktorer, eller gällande något annat liknande fall  kommit i kontakt med exempelvis ett lands mer speciella och säregna förhållanden letat fram fakta om det, information och hur vi behövt ta ställning till faktorer som skiljer sig eller som måste beaktas på andra sätt som är nödvändigt för just den specifika platsen i fråga.

För att börja med att se på frågan i kombination med studierna så har exempelvis en del kurser handlat om att man först gör en landskapsanalys av området. Jag kommer ihåg i början av studierna vilket omfattande och tidskrävande arbete det var när man inte riktigt var säker på hur saker och ting fungerar. Men efter att ha gjort en del landskapsanalyser så förstår man även betydelsen av det. För att koppla ihop det här med frågan så har det framför allt gått ut på att ta reda så mycket fakta om en lite mer avlägsen och relativt okänd plats som möjligt. Till hjälp har man haft olika typer av kartprogram, samt “riktiga” kartor samt olika typer av litterära och elektroniska informationskällor. Där man på olika sätt själv varit tvungen att sammanställa den mest nödvändiga informationen till en analyserande helhet. Det första konkreta exemplet som jag kommer att tänka på är en av de första kurserna i landskapsarkitektur vi hade under det första året. Då valde jag att genomföra en landskapsanalys över Nastola, som är ett mycket litet samhälle öster om Lahtis. Genom en mängd olika karttjänster och diverse GIS program sammanställde jag själv kartor gällande att kombinera olika typer av data med varandra, exempelvis kartor över landskapets vindförhållanden, terräng, miljö, bosättning och så vidare.

Ett annat exempel, som är lite färskare är av den sista kandidatkursen jag genomförde nu förra hösten. Då skulle vi tillsammans i grupp ta reda all möjlig fakta om Hartola, som är en otroligt mycket liten ort som ligger i Kouvola kommun med bara ungefär ett 20 tal invånare. Att genomför en landskapsanalys här var lite utmanande eftersom det inte fanns allt för mycket information om själva orten, men genom att använda sig av liknande kartprogram och tjänster, samt kontakt med en ortsbo så lyckade vi framställa ett fint resultat. Här var en av de kulturella finska aspekterna otroligt intressant eftersom det handlade om en så liten ort och hur dess befolkning bara krympte och krympte. Här stod orten inför stora framtida utmaningar när det gäller att överleva samt att försöka vara konkurrenskraftig och attraktiv även i framtiden.

På hösten började jag även med några magisterkurser och en av dem handlade om ekosystemtjänster. Orsaken varför jag tar upp dne här kursen som ett exempel var för att det var intressant att se hur nadr aländer i förhållande till det finska förhållandena kan skilja sig från varandra. I den kursen fick man en baltisk stad som man skulle utgå från och vi arbetade med staden Jelgava som ligger i Lettland. Här var exempelvis många olika förhållanden som terräng och samhällsstruktur helt annorlunda gentemot de finska. Exempelvis var terrängen annorlunda och låg mycket, mycket lägre än de finska vilket gjorde att det här området lätt drabbades av översvämningar och en faktor som man var tvungen att ta i beaktande. En annan aspekt som annorlunda ut i Jelgava jämfört med de finska var de socioekonomiska förhållandena som även skiljde sig på många sätt från de man är vana med här i Finland. Här fanns det inte heller allt för mycket information av data att tillgå, men med hjälp av de källor som fanns framför allt elektroniska dokument och en mycket bra nationell karttjänst gick det ändå att ta reda på en hel del om området.

På arbetsfronten har man kommit i kontakt med olika typer av frågor som nog är mer säregna på sina sätt gällande Finland. Det första som jag kommer att tänka på är hur mycket information det finns samt hur smidigt det är att få tillgång till den och att det verkar som att det verkligen finns information om det mesta. De olika kartprogrammen man använder är även otroligt behändiga, informativa och användarvänliga. Oftast gäller det att kunna sortera all den relativa informationen från den irrelevanta samt att lista ut vart man kan få tag å vilken information och hur det smidigast lönar sig att gå tillväga.

Om jag kort skall fundera kring vilka förväntingar jag har på kursen, så måste jag erkänna att jag är lite skeptisk. Det skulle enligt min mening varit roligare och me rgivande om kursen varit någonting som man skulle kunnat använda sig mer av i framtiden och kanske kunna förbereda en bättre för arbetslivet. För just nu har jag svårt att se hur den här kursen gör det, vissa delar gör det, men det finns en del andra delar som känns lite mindre relevanta. Men det kommer säkert bli hur lärdomsfullt och skojigt som helst och det ska bli kul att se om mina små förande funderingar kommer att förändras eller inte.

 

The last one

Så var den äntligen här! Den sista föreläsningen och med den det sista blogginlägget för den här kursen.

Föreläsningen började med Helenas seminare del. Det var verkligen ,verkligen obs verkligen ett mycket väl genomfört arbete av Helena, otroligt grundligt, väl bearbetat och mycket informativt. Det var kul att det även gavs en liten inblick i hur saker och ting fungerar på andra sidan sundet.

Det kändes bra att jag sist och slutligen valde att inte hålla min del, speciellt efter att ha sett de andras så hade jag inte bara möjligheten att genomföra ett proffsigt seminarium, eftersom jag valde att lägga mitt fokus på lite andra saker istället. Exempelvis valde jag att lägga ner den lilla extra tid jag hade på att delta i årets Lappset tävling.

Om jag skall titta tillbaka på kursen så blev det väl inte riktigt som jag tänkt mig i början studiepoängs mässigt, men men det är sånt som händer.

Jyrki gav mig en jätte bra ide på att utveckla en ordbok gällande användbara ord inom branschen från svenska till finska. Detta skulle verkligen hjälpa mig och säkert många andra, tyvärr får det projektet vila lite, för den här hösten togs upp av mycket krävande kandi och magisterkurser. Men jag skall absolut lägga det bakom örat.

Näst sista

Det var trevligt att den här föreläsningen hölls av det bekant och vänliga ansiktet Pirjo Siren. Vi träffades faktiskt på MA dagarna. Föreläsningen hörde verkligen till en av de bättre och genomfördes proffsigt med positiv och professionell anda.

Det var även kul att det uppstod lite diskussioner under föreläsningen, om all ifrån lite gällande Guggenheim och till hur Pirjo hamnat där hon hamnat, samt hur hon som landskapsarkitekt kan vara med och påverka och styra de ekonomiska medlen för olika projekt inom Helsingfors stad.

Under föreläsningen kom det fram lite om hur exempelvis Stockholm, Danmark och Helsingfors skiljer sig från varandra när det gäller genererande av ekonomiska medel för olika typer av projekt. Det kom även fram att Helsingfors stad kanske skulle kunna testa en annan modell för att få projektens struktur att förändras lite till det mer positiva och öppna upp för lite mer möjligheter.

Pirjo nämnde en hel del hur mycket projekten kostar osv. och det var verkligen lite chockerande att se vilka gastronomiska summor det är frågan om. Det går inte riktigt att föreställa sig vilka enorma summor det är frågan om och hur de till stor del bistås med skattepengar. Det jag funderade över ä hur alla skattepengar kan räcka till, till alla dessa projekt?

Ett projekt som togs upp under föreläsningen var det gällande Kornobergsstranden. Det hade gått mig förbi lite att man redan var så “långt” framme med projekten. Det var spännande att se på illustrationerna, bilderna och planerna för den nya stadsdelen. Det som dock fortsätter att förvåna mig är verkligen hur mycket man bygger i Helsingfors och vilken byggfeber man verkar ha. Det byggs och byggs, som om det skulle vara en massflykt på väg till Helsingfors och som att det skulle råda en enorm bostadsbrist. Men det gör det väl inte, eller har jag missat det? Det är ändå såklart kul att det byggs och att områden utvecklas, men jag står fast vid mitt ståndpunktstagande att Helsingfors för tillfället verkligen är nordens Dubai.

Det skulle vara oerhört intressant att få se en utredning på hur alla dessa projekt förhåller sig till varandra ,samt folktillväxten och den ekonomiska och hållbara framförhållningen.

Lite torrt

Föreläsningen den 30.11 var enligt min mening kanske i det torrare slaget. Den kanske skulle kunna gjorts på ett lite annorlunda sätt. Det jag saknar med kursen är kanske ett studiebesök. Det skulle exempelvis varit roligt att ha gjort ett studiebesök till en byggarbetsplats och på plats gå igenom lite om hur saker och ting fungerar. Nu satt vi åter igen i den ångestfyllda byggnaden på miestentie, samtidigt som det borrades, small och sprängdes utanför och gick igenom lite grundläggande saker om byggnation och anbud inom landskapsarkitektur.

Några av de saker som snappades upp under föreläsningen var bland annat just hur ett allmänt anbud går till och att om det exempelvis måste användas mer än 50 % av skatte pengar till ett projekt så blir det till ett offentligt/allmänt anbud om jag förstod det rätt. Samt att det finns olika typer av just precis anbud, allmänna och privata, samt öppna och begränsade.

Under föreläsningen pratades det om att det är det billigaste anbudet/offerten som vinner. Det fick mig att fundera på hur snävt det hela verkar vara, om man bara har som utgångspunkt att se på hur man kan få saker och ting gjorda till det lägsta möjliga priset. Borde man, och går det att se och vrida på saken till ett nytt perspektiv, exempelvis att lyfta fram de anbud som är mest långsiktiga och hållbara? Men även såklart ta med den ekonomiska aspekten, men inte låta den ha den avgörande rollen?

Försäkringstiden var även en sak som nämndes under föreläsningen och det var också intressant att lyssna till hur motsägelsefullt det verkade vara. Att själva försäkringstiden efter att projekt är klart inte är så genomtänkt och tillräcklig, endast några år, tre om jag minns rätt. Enligt min mening bygger man ju för framtiden, och den är också enligt min subjektiva åsikt mer än 3 år, den borde vara ställd på ett sådant sätt att projektet efter det färdigställs ser ut och fungerar på ett sådant sätt att den i även långt in i framtiden gör det, inte enbart några år, kanske snarare tiotals år.

Under föreläsningen var det en sak som fick mig att hoppa till lite i stolen. Det var att man ofta när man har byggarbetsplats möten inte vill ha med designern för att det blir för dyrt. Enligt min mening å så är det lika med “makes no sense”. I alla fall kanske inte designern måste vara där, men det är inte en giltig orsak att det blir för dyrt. Utgångspunkten borde ju vara att få det bästa tänkbara slutresultatet. Dessutom är det ju frågan av ett samarbete och alla borde ju vara lika mycket delaktiga till den mån de behövs i ett projekt.

Den sista saken jag snappade upp från föreläsningen var hur viktigt det är att allt går via byggherren i ett projekt och att en designer inte har rätt att själv göra ändringar, inte ens gällande den egna designen i det egna, vilket var lustigt att höra.

En mycket oinspirerande föreläsning

Föreläsningen den 16.11 var inte en av de jag tyckte mins om genom kursens gång och absolut inte en enligt min mening bra föreläsning. På agendan stod det att tala ganska fritt om hur det är att vara egenföretagare och hur det är att ha en egen byrå. Till föreläsningen hade landskapsarkitektbyrån Locis VD och kumpan bjudits in att tala om just precis det är att driva en egen byrå. Det mesta jag kommer ihåg från föreläsningen är endast i stort sätt mest en massa gnäll och klagomål angående hur tungt och jobbigt det är att vara egenföretagare. Det gnälldes, ömkades och klagades så mycket och till den grad att jag själv blev riktigt irriterad över det hela. Det var mycket oinspirerande och absolut inte motiverande att lyssna på det nästan tre timmar långa non-stop jämmer om hur jobbigt det är att vara egenföretagare, hur lite fritid man har, hur mycket tid det tar, hur mycket ansvar man har osv.

Dock plockade jag med mig något gott från föreläsningen. Det nämndes att det är ett stort risktagande att vara egen företagare och att det kräver att man kan ta på sig mycket ansvar och förpliktelser. Detta är precis som med allt annat på gott och ont. Men som en kontring till det så går ju allt ut på att ta risker och ju större risker ju större utmaning och roligare äventyr!

Det som förvånade mig var när det kom fram att det hade tagit fem år för Jyrki att sluta sin egna byrå, det var verkligen ett “wöw” moment för mig och någonting som var nytt och nyttigt att höra. Men när man tänker på det så är det väl helt naturligt eftersom projekten man håller på med ofta är sådana att de kräver mycket tid och att det i sin tur tar tid om man väljer att bryta sig loss från det, eftersom det säker är mycket som måste om organiseras och uppgifter som man måste förmedla vidare till någon annan.

En sak som nästan fick mig att falla av stolen var när följande sades under föreläsningen, jag citerar ” Om man inte vill ha ett lätt liv så ska man inte starta eget”. Det här tycker jag var helt oacceptabelt och jag har svårt att föreställa sig hur man ens täcks säga någonting sådant. Snacka om negativ inställning liksom. Följande mening löd ungefär såhär “men om man vill ha en utmaning så är det väl helt okej”.

Det är såklart att det är bra att man är ärlig, men det går att uttrycka sig på bättre sätt, samt om man inte vill vara egenföretagare så är det ingen som tvingar en till det, det är et val man själv gjort och enligt min mening tycker jag det skulle vara mycket mer häftigare om man som egen företagare, fast det är “tungt”, kan “owna” det och kanske lyfta fram de positiva sakerna med det istället och alla de häftiga sakerna man kan göra.

Föreläsningen slutade med en fråga, som även den fick mig att vrida mig på stolen. Frågan var “hur många här har funderat på att starta eget” följt av kommentaren “vi borde kanske frågat det före vår föreläsning”. Det var inte en kotte som räckte upp handen…konstigt nog. Själv ville jag räck upp handen, men var alldeles för irriterad för att göra det…..

Nu försöker jag bara radera föreläsningen från mitt medvetande och kanske en vacker dag har jag själv en egen byrå och kan komma tillbaka till skolan och istället berätta om hur spännande det är!

Ett tips för kursen i framtiden, ta för allt i världen inte dit samma byrå och tala igen!

Men hur som helst va det bra att det talades om hur det är att ha en egen byrå 🙂

Ny vecka ny bok….+ tankar om seminariet

Okej så boken jag ville läsa dög tydligen inte. Börjar bli smått frustrerad över själva uppgiften. All den tid jag lagt ner på att hitta “en bok” som tydligen inte verkar finnas skulle jag istället kunnat använda till att läsa någonting som jag skulle kunna ha nytta av. Hållet inte med om att boken jag valt tidigare inte var “passlig nog” själv tycker jag att den på flera sätt hör ihop med kursen samt dess innehåll.

Jag är av den åsikten att det skulle varit otroligt mycket, mycket bättre om det fanns en litteraturlista med böcker som man kunde välja bland än att börja leta efter någonting som näst intill verkar vara omöjligt. Jag har frågat en handfull personer och ingen av dem verkar ha den blekaste aning om någon typ av litteratur som skulle “vara lämpligt”. Jag har verkligen sökt och letat med ficklampa, och dessutom fixat en bok redan, men som jag inte kan läsa eftersom att någon annan redan läst den, vilket jag inte tycker är ett så stark argument.

Hur som helst har jag hittat en ny spännande bok som säkert inte heller duger:

https://books.google.fi/books?id=ptCw_WcphbkC&pg=PA266&lpg=PA266&dq=projecting+in+landscape+architecture+literature&source=bl&ots=hPyKN27i09&sig=gtZ4rKJ4MWCv_5jq8V86pIyhNiU&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjM5bevsqPQAhXDGCwKHYbzAOgQ6AEITzAG#v=onepage&q=projecting%20in%20landscape%20architecture%20literature&f=false

Den handlar om hur och vad man skall tänka på när man kanske någon dag vill starta sin egen byrå. Detta är säkert inte inom “kursens” område, men det skulle verkligen vara jätte jätte intressant och givande att läsa den. Om den här boken inte duger så funderar jag att seriöst strunta i hela uppgiften.

När det gäller seminariet, så är jag osäker på om jag kommer kunna hålla det redan den 23:e den här månaden. Jag frågade snällt om jag kunde hålla det lite senare, men fick kalla handen. Jag har redan varit i kontakt med personer gällande projektet och det skulle vara roligt att få en intervju med den rådande landskapsarkitekten som har hand flytten av Kiruna, men det kan bli svårt med så kort varsel. Så får se hur det hela blir i slutändan…..

Låter den här bilden illustrera hur jag känner inför den här kursen just nu:

A frustrated, upset child, or child with learning difficulties.