Veckouppgift 3

1. Lähde valitsemastasi lihaksesta seuraamaan liikesignaalia taaksepäin, ja kuvaa mistä hermoston rakenteista liikekäskyt tulevat. Mistä ja kuinka tahdonalainen liike mahtaa saada alkunsa?

Quadriceps femoris: Alfa motor neuronen gör att muskel fibrerna kontraherar. Alfa motoneuronen har sin soma i ryggmärgen. De styrs av det somatiska (det viljestyrda) nervsystemet och är del av PNS. Nerven kommer ut ur ryggmärgen genom det vänstra främre hornet. Där sker en synaps till en av ryggmärgens nerver. I förlängda märgen korsar nerven över till högra sidan och fortsätter däefter genom mitthjärnan till primära motoriska kortex. Primära motoriska kortexet ‘sammarbetar’ med andra delar av hjärnan, bl.a. med lilla hjärnan.

2. Kuinka eri aistinreseptorien ominaisuudet vaikuttavat siihen, millaista tietoa ympäristöstä poimitaan, kuinka aivot sitä käsittelevät, ja miten havaitsemme ympäristömme? Antakaa esimerkkejä.

Det finns en mängd olika receptorer i kroppen som har olika funktioner och därför också olika egenskaper. Dessa egenskaper styr hur och vad vi förnimmer i vår omgivning. I allmänhet är alla receptorer känsliga för förändring. T.ex. då man häller ljummet vatten på kalla händer känns vattnet brännande, även om temperaturen i sig inte är en fara för vår vävnad. På så sätt ger receptorernas signaler inte alltid en realistisk bild av omgivningen. En annan vanlig egenskap är att receptorernas signal blir svagare med tiden, trots att irritationen är konstant. Ett exempel på det här är hårsäcks receptorn som reagerar på att hårstrået böjs men vars signal avtar genast då rörelsen slutar trots att hårstrået fortfarande är böjt. Receptorernas egenskaper styr alltså mängden och typen av information som når hjärnan och på så sätt spelar de en essentiell roll i hur vi förnimmer vår omgivning.

3. Minkälaisiin näköärsykkeiden ominaisuuksiin erikoistuneita alueita aivokuorelta löytyy ja missä ne sijaitsevat? Millaisia yhteyksiä näiden alueiden välillä on ja kuinka ne heijastavat näköinformaation käsittelyn järjestymistä aivoissa? Tukevatko omat visuaaliset kokemuksesi piirteiden käsittelyn tiukkaa eriyttämistä?

Det finns flera olika områden i hjärnbarken som tillsammans bygger en bild av vår omgivning.

Man kan dela in dessa områden i det primära visuella eller striata kortexet (V1)  och det extrastriata kortexet (V2, V3, V4 och V5). V1 finns i nacklobens båda hjärnhalvor. Från ögat och optiska kiasmat går nervimpulsen till talamus vartefter den far till V1.  Från V1 utgår två rutter; den dorsala rutten och den ventrala rutten. Den dorsala rutten går från V1 till det visuella området V2 och V5 i parietala loben och slutar i parietala kortex. Den här rutten associeras med ‘var’ och ‘hur’. Den ventrala rutten går genom V2 till V4 i temporala loben och slutar i inferotemporala kortex. Den här rutten associers med ‘vad’.

Agnosia, oförmågan att känna igen föremål, beror på störningar i den ventrala rutten. Det är ett exempel som illustrerar hur de visuella centren hänger ihop med varandra. Enligt våra egna erfarenheter märker man inte av att dessa funktioner skulle vara åtskilda.

Källor:

Cognitive Neuroscience, the biology of the mind, andra upplagan, Gazzaniga et.al., 2002

Ihmisaivojen rakenne ja toiminta, Risto Ilmoniemi, våren 2010