Forelasning 8: Informationsformedling och sjukdomar inom CNS

Forelasningen pa torsdagen handlade om ett amne som intresserat mig sedan borjan av kursen, namligen hur information formedlas genom nervsystemet. Vi har lart oss om nervsystemets funktioner pa olika nivaer men steget mellan dessa nivaer har kanske forblivit ett fragetecken. Fragan ar alltsa hur serier av aktionspotentialer bildar ett ‘sprak’. Dessutom gick vi pa forelasningen igenom en mangd neurologiska och psykiska sjukdomar som bor kannas till eller som pa nagot satt illustrerar hjarnans funktion.

Informationen som formedlas fran cellerna till nervsystemet har sin borjan i aktionspotentialer, men hur kodas och tolkas denna information? I princip kan man framstalla information genom aktionspotentialer pa flera satt. Rate coding syftar pa en kod som ar beroende av frekvensen pa aktionspotentialerna. Temporal coding baserar sig pa kombinationen eller sekvensen av aktionspotentialer och inkluderar alltsa de variationer i dessa som inte har att gora med frekvensen. Population coding i sin tur utnyttjar information som flodar ur flera neuroner for att bilda ett gemensamt meddelande. Slutligen tas aven cell-identiteten och den neurala oscillationen i beaktande da information formedlas genom nervsystemet. Simplifierat sa kodas alltsa informationen i nervsystemet pa sa satt. Trots att vi gick igenom detta pa forelasningen kanns det nog som om man inte fick ett valdigt uttomande svar. Jag skulle garna villa fa annu mera specifik information om hela processen, samtidigt forstar jag att det kanske ar omojligt i dagens lage.

De neurologiska och psykiska sjukdomarna vi gick igenom var otroligt intressanta. Da jag laser om hjarnan distanserar jag latt mig. Att narma sig hjarnans funktioner genom sjukdomar gor det hela mera verkligt och konkret pa nagot satt. Det ar ett bra satt att fa battre forstaelse for hur hjarnan fungerar som helhet. Den storsta orsaken varfor neurologiska sjukdomar intresserar ar emellertid det stora utrymmet for utveckling som finns inom diagnostiseringen av och behandlingen av dessa sjukdomar. Dessutom ar det ett omrade som inkluderar sa manga olika typer av sjukdomar och storningar; allt fran hjarn blodningar och cancer till ADHD och MS. Vidare finns det en mangd psykiska sjukdomar som vacker fragor om var gransen mellan neurologiska och psykologiska sjukdomar gar, om den overhuvudtaget finns.

Slutligen gick vi ytligt igenom signalsubstansers roll i saval behandlingen som diagnostiseringen av neurologiska sjukdomar. Signalsubstanserna spelar en essentiell roll i nervsystemets funktion. De kan pa sa satt vara del av orsaken bakom en sjukdom. Signalsubstanser kan i vissa fall anvandas far att lindra symptom och sakta ner sjukdomen. Tyvarr ar metoderna relativt ospecifika och problem med beroende, ovantade bieffekter, anpassning och individers genetiska benegenhet att paverkas av amnena framkommer.