Föreläsning 7: Kontroll och emotioner

Föreläsningen fortsatte till en början på samma tema som föregående föreläsning, nämligen minnet. Jag lärde mig att skador i pannloben leder till störningar i minnesfunktionerna, att konfabulation är störningar i minnet som yppar sig som att man ‘ljuger’ men tror att man talar sanning då man beskriver situationer och händelseförlopp (“honest lying” enligt wikipedia). Jag lärde mig också att “Cells that fire together, wire together”, vilket kallas Hebbian teorin och beskriver hur neuroner i hjärnan anpassar sig under en läroprocess. En intressant evolutionsteori som nämndes i förbigående var att minnet troligtvis utvecklats som en metod för att förutspå framtiden.

Föreläsningens egentliga ämne var kontroll (toiminnan ohjaus) och emotioner. Kontroll av våra handlingar, långsiktiga och kortsiktiga mål, tidshushållning m.m. är starkt kopplat till pannloben. Skador i pannloben kan ge upphov till kontrollstörningar, t.ex. skadlig spontanitet och impulsivitet, apati m.m. Centralt för denna typ av kontroll är arbetsminnet, ‘käyttäytyminen inhibointi’ (inhibition theory på engelska men mera än så vet jag inte), bearbetning av emotioner, ‘inre tal’ och motorik.

Till sist behandlades emotioner: En i psykologin vanlig term för känsloreaktion innefattande känsloupplevelse, kroppsliga förändringar, känslouttryck och beteenden (källa: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=emotion). Tidigare drog man gärna en skarp gräns mellan kognition och emotion men numera tror man att man inte kan särskilja helt och hållet på dem. Ofta talar man om 6 basemotioner: upphetsning, glädje, sorgsenhet, rädsla, ilska och ömsinthet. Andra sätt att dela in emotioner på är enligt valens (behaglig – obehaglig) eller enligt grad av upphetsning (arousal). Emotioner verkar vara mera kopplade till höger hjärnhalva än vänster och amygdalan har en betydande roll i emotionellt lärande och minne.

Repetition: Lesion (finska: leesio) är en medicinsk term för skada eller sjuklig förändring i funktion eller organstruktur, betingad av såväl yttre våld som sjukdom.