Category Archives: Uncategorized

Naturen som resurs

Jag har snart läst klart Hemsöborna från 1887 av August Strindberg, och förhållandet till naturen handlar i denna tid och i denna text mycket om vad naturen kan ge människorna. Det finns ett textstycke där drängen Carlsson tittar ut över landskapet på Hemsö och ser värdet i ängarna, i skogarna och i djurskötseln. Drängen ser alla möjligheter till att utnyttja naturen och landskapet runt sig, för det är på det de livnär sig på.

I slutet av dagens session nämndes det svenskarnas relation till naturen inte alltid har varit  särskilt försiktigt eller känslig. Jag läste lite mera om det Döda Fallet på länsstyrelsen i Jämtlands läns sidor och mycket riktigt så skedde denna naturkatastrof också för att kunna utnyttja naturens resurser till fullo. En vattenkanal byggdes för att timmerflottningen inte kunde gå igenom Storforsen, för där förstördes stockarna i det skummande vattenfallet. I Indalsälvens vårflod 1796 steg vattennivån i Ragundasjön så att den nådde den nya kanalen och bröt igenom grusbarriären som byggts, och sjön rann ut i den nygrävda flottleden. Indalsälven fick ett nytt lopp. Området som uppstod när sjön tömdes blev omfördelad som ny odlingsmark. 1964 blev området dock ett naturreservat, som nu också har t.ex. en utomhusteater och en restaurang.

Bild från dodafallet.se

Stora Kopparberget, Tiskasjöberg eller Falu gruva, som också nämndes som ett exempel på svenskarnas relation till naturen fick en intressant kommentar av Carl von Linné redan 1734: “Detta är Sveriges största under, men fasligt som Helvetet självt”. Från Kopparbergets hemsida. Lite oklart är det ju förstås om Linné tycker att det är fasligt pågrund av de rådande arbetsomständigheterna (flera arbetare miste sina liv i ras och fallolyckor) eller på grund av exploaterandet av naturens resurser.

Synen på naturens värde har säkerligen förstärkts av Sveriges historiska maktroller. Krigen krävde både pengar och råvaror, och bistods till kronan via skattebetalningar av de båda. Effektivisering av t.ex. malmutbrytningsmetoder bidrag till Sveriges position som stormakt. Sverige hade en betydande roll i Hansan och var ett rikt land, för att de hade mycket naturresurser att utnyttja.

Rasen i Falu gruva orsakades av girighet och rovdrift. Hård brytning orsakade fler och större ras. Bild från falugruva.se.

Synd nog kommer jag inte ihåg var jag läste det här, men någonstans läste jag att “historiskt har en skog inte haft ett värde förrän den huggits ner”. Det här kan lätt iakttas i Mellaneuropa… Men förmiddagens skogsbeståndskartor påpekar annat i Sverige och Finland. Har det ekonomiska behovet att utnyttja naturens resurser trots allt skapat ett cirkulärt tänkande i Sverige och Finland?
Men, i Hemsöborna ojar sig drängen Carlsson över att många sträckor låg i träda och påpekar att det är ålderdomligt och varför göra så när man kan ta gröda varje år istället för vartannat.
Detta kanske gällde detta icke-intensiva jordbruk på den tiden men har lett till utarmande av jordmånar i vår tid…

Tillgänglighet, öppenhet och samarbete

Under workshopen när min grupp undersökte material om växtbäddar som var tillgängligt på webben diskuterade vi att det känns som att kunskapen är mycket mera lätt tillgänglig i Sverige. Då talade vi förstås om tekniska ritningar, exempel och sammansättningar av växtbäddar. Men det här gäller mycket annat också.

Jämför man den finska tillgängliga information på landskapsvård, som ett exempel, är det stor skillnad i informationstillgänligheten.

Det finska Jord- och skogsbruksministeriet nätsida om landskapsvård (samt museeverkets sida ) nämner det kort vad det går ut på men har knappt några anvisningar och exempel.
Det svenska riksantikvarieämbetets hemsida om landskapsvård är en annan värld, på samma sätt som tillgängligheten på tekniska exempelritningar.
På Svenska kulturlandskap-hemsidan (nätverk för flera aktörer inom kulturlandskap) har en väldigt extensiv litteraturbank satts ihop, för flera ämnesområden inom landskapsvård, med hänvisningar till t.ex. artiklar, hemsidor, filmer, anvisningar, exempel, mm. om ämnet.

Det är lite som att vi försöker hålla yrkeskunskap hemlig i Finland medan i Sverige utgår man från att allt det mest “allmänna” finns tillgängligt, så att det sen finns gott om information att utgå ifrån när man ska göra mera noggranna, krävande planeringar.

Samtidigt verkar det som att det finns en starkare vilja för samarbete i Sverige. Via Riksantikvarieämbetets sida med titeln “Landskap” nämndes ett exempel, hur ett flertal organisationer gått samman för att skapa heltäckande vägledning kring att sköta träd i offentliga miljöer.

Egen illustration. Kulturen kring information och kunnande känns väldigt annorlunda i Sverige. Man vill försäkra sig om en högklassig utemiljö med hjälp av diverse riktlinjer, nätverk och anvisningar. 

Sverige och landskapsarkitektur

En magisk bild jag tog i Uppsala fredagen 13e maj 2016. Titta vilken blomprakt i blomlådan i förgrunden!

Länge under mina studier på Aalto har jag sett mitt modersmål som en stort handikapp. Jag hade ingen aning vilken mängd information kunskap som dolde sig på andra sidan Östersjön. Det vände egentligen när jag skrev mitt kandidatarbete med Camilla Rosengren. Hon var det första svenskspråkiga landskapsarkitekten jag lärde känna och hjälpte mig något otroligt med att lista så många bra källor – som även nämndes under dagens session. Eivor Buchts publikationer, t.ex. Träd i bebyggelse eller Clas Florgårds Natur i Stad var viktiga källor i mitt arbete. Fjolvårens magisterskurs i landskapsanläggning var också en bra påminnelse om hur bra svensk litteratur det finns om landskapsarkitektur.

Så även fast jag efter dessa erfarenheter har allt mer aktivt sökt information, referenser och material från Sverige så känner jag på mig att jag har mycket kvar att forska i när det gäller Sverige och landskapsarkitektur. Det är därför jag deltar i denna kurs, för att kunna vidga mina Sverige-vyer ännu mera. Jag hoppas på att lära mig att mycket snabbare kunna hitta svenska referenser (även från olika tidsepoker) och motsvarigheter för diverse projekt. Jag vill kunna snabbt dra paralleller till svenskt material för att kunna dubbelkolla lösningar och förstärka förtroendet hos mig som planerare.

Kursens mål enligt Oodi & Kursprogrammet:

Studerande bekantar sig möjligast mångsidigt med en kulturs eller en historisk tidsperiods landskaps formande och de faktorer som påverkat på det här. Studerande kan söka och kreativt applicera information som behandlar naturen, landskapet och byggande. Kursen ger färdigheter för att kunna ifrågasätta återkommande frågor som planerare, i t.ex. planeringslösningarnas kvalitet, specialitet och egenhet samt koppling till kulturen. 

Centrala frågor är byggnads- och trädgårdskonstens kopplingar och byggandets förhållande till landskapet och naturen.  2021 bekantar vi oss med Sverige, och särskilt vad som skiljer sig emellan Sverige och Finland, två europeiska land med nästan samma naturomständigheter och historia.

Det ska bli intressant att skildra skillnaden mellan Finlands och Sveriges förhållande till naturen, specifikt. I och med min väldigt svenskspråkiga uppväxt så har jag en viss bild av hur svenskar är jämfört med finnar, och tänker ofta på skillnader mellan mig själv (som finlandssvensk) och svenskar. Även under fjolårets magisterskurs i landskapsanläggning där jag undersökte ekologiska skolgårdar såg jag skillnader i inställningen till skolgårdsmiljöer. De finska exemplen kändes torra och väldigt forsknings-betonade; medan i Sverige kändes det som att man helvilt testade på att bygga bikupor, kompostera, bygga dagvattenslekplatser och anlägga dammar tillsammans med barnen.

Och för att verkligen fördjupa mitt kunnande under denna kurs tror jag att jag måste ständigt påminna mig om att även fast mitt modersmål är svenska vet jag inte allt om Sveriges kultur och byggda miljöns historia!

Utdrag från mitt kandidatarbete, där jag kort sammanfattade Buchts och Florgårds beskrivningar om slitagetåligheten hos rotsystemen av de vanligaste trädarterna.