Idag i dagens presentationer tyckte jag det än en gång kom fram tydligt såna saker som jag funderat över under kursens gång. t.ex. det att Sverige har en mycket annan kultur kring att dela med sig av anvisningar. Detta framkom både av Tuomas och Annas arbete.
I mitt egna arbete konkretiserades såna saker såsom t.ex. svenskarnas syn på miljön/naturen/landskapet som en resurs. Jag funderade kort på detta i en av mina tidigaste inlägg, hur svenskarna har haft mycket rikedomar=mycket naturresurser under historien. Beskrivningen av riksintressenas och dess värden innehöll samma värderingar såsom jag tycker syns tydligt genom Sveriges historia: naturen/landskapet är en resurs, som man hushåller med. Dessa ord (starkt hänvisande till ekonomiskt värde) hade de använt ordagrant i beskrivningen av Bohusläns landskap.
Svenskar ser ett så stort värde i Bohusläns kulturhistoriska landskap och entiteter att de kontinuerligt gör rapporter, följer upp hur värdena realiseras och allmänt gör ett aktivt arbete för den “ursprungliga” landskapsbildens bevarandes skull.
Sen det som kom fram ur mina texter var att det finns lite olika uppfattningar vad denna “ursprunglighet” innebär exakt och hur noga den bör bevaras.
Bohusläns fiskelägen har haft ganska andra förutsättningar än Skärgårdshavets “utöar”, liknande ställen finns inte i Finland. Men det var fascinerande att se hur Sverige behandlar turism som en fantastisk möjlighet för kulturmiljöernas bevarande. Turismens fördelar framkom inte tydligt i Skärgårdshavets fall. Å andra sidan framkom turismens nackdelar mycket tydligare i Skärgårdshavets fall. Riikkas fråga gällande turismens påverkan på naturmiljön påminde mig om att jag i något skede faktist la märke till hur lite det nämndes om hur turismens negativa påverkningar på miljön i de texter jag läste. Dock avgränsade jag sen mitt arbete så att jag sen inte behandlade det här alls.
I början av kursen nämnde jag att Sverige testar helvilt på nya lösningar. Det verkar som att det här gäller lagar och restriktioner också. De testar och följer upp vilka resultat de ger.
Som inlärningsmål i början nämnde jag att jag ville “vidga mina Sverige-vyer”, bli snabbare på att hitta svenska referenser och motsvarigheter. Detta har jag helt klart lyckats med under kursen, men det har blivit ännu tydligare att fast jag är svenskspråkig vet jag inte automatiskt allt som finns tillgängligt på svenska. Det kräver nog grävande, kritisk tänkande och undersökande ändå, på samma sätt som vanligt.