Sverige och landskapsarkitektur

En magisk bild jag tog i Uppsala fredagen 13e maj 2016. Titta vilken blomprakt i blomlådan i förgrunden!

Länge under mina studier på Aalto har jag sett mitt modersmål som en stort handikapp. Jag hade ingen aning vilken mängd information kunskap som dolde sig på andra sidan Östersjön. Det vände egentligen när jag skrev mitt kandidatarbete med Camilla Rosengren. Hon var det första svenskspråkiga landskapsarkitekten jag lärde känna och hjälpte mig något otroligt med att lista så många bra källor – som även nämndes under dagens session. Eivor Buchts publikationer, t.ex. Träd i bebyggelse eller Clas Florgårds Natur i Stad var viktiga källor i mitt arbete. Fjolvårens magisterskurs i landskapsanläggning var också en bra påminnelse om hur bra svensk litteratur det finns om landskapsarkitektur.

Så även fast jag efter dessa erfarenheter har allt mer aktivt sökt information, referenser och material från Sverige så känner jag på mig att jag har mycket kvar att forska i när det gäller Sverige och landskapsarkitektur. Det är därför jag deltar i denna kurs, för att kunna vidga mina Sverige-vyer ännu mera. Jag hoppas på att lära mig att mycket snabbare kunna hitta svenska referenser (även från olika tidsepoker) och motsvarigheter för diverse projekt. Jag vill kunna snabbt dra paralleller till svenskt material för att kunna dubbelkolla lösningar och förstärka förtroendet hos mig som planerare.

Det ska även bli intressant att skildra skillnaden mellan Finlands och Sveriges förhållande till naturen. I och med min väldigt svenska uppväxt så har jag via media en viss bild av hur svenskar förhåller sig till världen jämfört med finnar. Även under fjolårets magisterskurs i landskapsanläggning där jag undersökte ekologiska skolgårdar såg jag skillnader. De finska exemplen kändes torra och väldigt forsknings-betonade; medan i Sverige kändes det som att man helvilt testade på att bygga bikupor, kompostera, bygga dagvattenslekplatser och anlägga dammar tillsammans med barnen.

Och för att verkligen fördjupa mitt kunnande under denna kurs tror jag att jag måste ständigt påminna mig om att även fast mitt modersmål är svenska vet jag inte allt om Sveriges kultur och byggda miljöns historia!

Utdrag från mitt kandidatarbete, där jag kort sammanfattade Buchts och Florgårds beskrivningar om slitagetåligheten hos rotsystemen av de vanligaste trädarterna.